En svunnen tid
Kände mig lite nostalgisk så här en tisdagsförmiddag, så jag bestämde mig för att leta upp min gamla blogg jag skrev när jag bodde i England. Då när jag ännu inte visste vad jag skulle bli när jag blev stor, när tisdagar var den största partydagen och mina dagar fylldes av bibliotekssök, japanska och spraylim.
Nu var det visserligen en kort blogg, det blev inte mer än ca 25 inlägg, men det är ju så kul att läsa. Lite som en annan värld.
Det har bara gått två år sen jag flyttade från England, men det känns som att jag läser om en annan människa.
Men som sagt, roligt är det. Här kommer ett utdrag, från den 25:e juni 2005:
"Midsommar skulle här i England firas med grillning i goda vänners lag alternativt i Hyde Park tillsammans med okända svenskar. Så här blev dagen:
Midsommardagen var dock lite annorlunda jämfört med tidigare dagar, det var, tamdadadadadam.... ännu varmare! Efter att ha konstaterat att stanna inne på rummet skulle innebära en plågsam, långsam död släpade vi ut en filt och vattenflaskor till skuggan i trädgården med förhoppning om svalkande vindar. Det funkade väl sådär... jag fick solsting. Nu vet jag iof inte den rätta definitionen av solsting, men mina symtom var i alla fall svettdränkta kläder, yrsel, matthet och huvudvärk modell extra svår.
Efter att ha fått i mig lite mat och vatten kändes det dock lite bättre och jag tänkte att jag kanske skulle orka med en gillfest i alla fall. Då hade dock vädergudarna fått reda på att det befann sig svenskar som tänkte fira midsommar i södra England och fixade då glatt fram (traditionsbunda som de är) ett prima åskoväder. Hepp så fick midsommar firas innomhus med tv-tittande.
Jag saknar England!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar